floffy

Har sprungit fram och tillbaka i lägenheten och fnissat.. och skämts.. fnissat.. och skämts! Jag vet inte om det var pinsamt eller lite gulligt. Men vad har jag gjort då?!

Har alltid undrat vem det är som har den blåa volvon som brukar parkera brevid mig. När jag ser den brukar jag tänka att han måste vara snygg. (Ja, jag antog att det var en han.) När jag kom hem från jobbet idag skulle jag parkera brevid min lilla blåa volvo som vanligt. Jag satt och log och var glad för att arbetsveckan var över..

Ops! Volvon har huven öppen! Och ett huvud sticker fram bakom huven! Jag vet inte vad som hände men jag körde rakt upp i en snöhög som snöplogen så snällt ställt fram till mig. Jag försökte backa därifrån men satt stenfast!

Efter ett tag kom volvokillen och knackade på rutan, antar att det luktade bränd koppling och panik. Jag öppnade dörren och han frågade: "Öhh, behöver du hjälp eller?" Jag kommer inte riktigt ihåg vad jag svarade men något sånt här: "Ehh, ehe ehe ehe. Assåå... jag kan, eller jag kan göra, ehhh jaaa tack...."

Så han hjälpte mig att putta och jag tackade och parkerade en bit därifrån..

Det värsta är att jag tror han var en riktig pudding! Synd att jag var så mesig och klantig. Ännu värre är att han bor i samma hus som mig..

 

Passande bild tyckte jag!